tisdag 16 juli 2013

Fortsättning på förra inlägget.

Jag hade ju lite mer att säga...om socker...och nej det går inte att ersätta med light eller annat konstlat socker, konstlat socker är än värre, endast Stevia är att rekommendera i så fall...

Det jag tänkt på är att i många fall så verkar det faktiskt som att tjejer i tonåren har en tendens att bli större och större. Förra året tillbringade jag 10 dagar nere på Falsterbo Horse show, och det var då som jag först gjorde reflektionen.
Många är ju tjejerna som drar runt därnere och många var de som gick runt i alldeles för korta shorts. Då tänker man ju att-men snälla de är barn-låt dem få ha shortsen hur de vill. Det får de, men de är sminkade och stylade för övrigt så jag tror inte de vill uppfattas som "barn" på det sättet. De jag pratar om nu är kanske från 13-14 år och uppåt. Jag har aldrig i hela mitt liv sett så många gropiga lår! På så unga tjejer dessutom! Varför?! Alla dessa tjejer har det inte genetiskt , det är jag säker på. Vad jag också är ganska säker på är att det handlar om kosten och motionen. Där
kommer förra inlägget in i detta inlägg.

Det handlar inte alltid om att tjejerna med groparna är särskilt överviktiga, utan mer om att groparna defakto finns där. Vem bär skulden? Jo faktiskt vi föräldrar. Vi tillåter att våra barn äter skitmat och vi tillåter att de är lata och inte orkar röra på sig. Vem får ta smällen? Ja , inte är det vi, tyvärr. Vi måste ge dem självkänsla och tro på sig själv, men vi måste också ge dem en sund livsstil. Jag gillar inte iden med lördagsgodis och har aldrig kört det på min dotter, vilket kanske pga det gjort att hon inte är speciellt förtjust i godis. Det är ju inget måste att vara sugen på det på lördagar för man kan ju få en bit på en onsdag om suget skulle komma då.När hon var liten så fanns det både godisskål och fruktskål framme, vilket gjorde att det inte var särskilt spännande. På kalas kom hon ofta till mig med godispåsen och bad mig ha den så hon kunde leka. Alltmedan de andra barnen fullkomligt tryckte godiset in i munnen, det var ju tvunget att äta så mycket som möjligt innan lördagen tog slut, sen var det ju en vecka till nästa gång.

Groparna är ett resultat av felaktig mat, socker framförallt. Hos killarna ser vi inte att de äter fel lika tydligt. De har inget direkt sätt att se det på. Förutom då att de pendlar i humör upp och ner ganska mycket , är trötta , rastlösa och på dåligt humör, eller har huvudvärk.Men de får inte de "bestående men" som tjejer får som när de sen i vuxen ålder ska läsa löpsedlar om hur de lättast blir av med dem. Ges dåligt samvete för att samhället inte anser det fint att ha de där groparna. För hur ofta ser vi de där groparna i tidningarna? Oavsett om modellerna har dem eller inte så har de dem inte i tidningarna. Vad händer då? Jo återigen får självkänslan sig en törn hos tjejerna för att de minsann har gropar och det har inte modellerna i tidningarna. Hur fasen ska vi känna att vi duger som vuxna när vi inte får rätt start?

Jo det går ...

Du som är vuxen och som inte har självkänslan och tron på dig själv i behåll, det går att bygga den, jag lovar. Jag har byggt min från nedersta botten. Men , det är inget som håller i evighet, det är en färskvara, du måste jobba på det. Men det går , och det är det jag vill ge till min dotter. En stark självkänsla redan tidigt i livet, vilket gör att hon är bättre rustad för ett liv sen som vuxen. Likaså vad gäller kosten, efter att jag haft anorexi i 15 år så ser jag det som en självklarhet att ge henne en bra kost. En bra kost är en kost som är balanserad, du kan äta skräp men inte endast och inte varje dag och inte hela tiden. Ät ca 80% rätt och sen har du 20 % som du kan äta socker och skräp på, det räcker och blir över.  Vad som då också är viktigt är att förklara att vi är byggda för rörelse, vi behöver röra på oss, det mår vi och kroppen bäst av. Så är vi byggda sen urminnes tider. Vi ska hjälpa våra barn till ett fantastiskt liv inte stjälpa dem. Att ge dem en dålig start är som att ge dem sämsta förutsättningarna. Jag vet också att bra mat är dyrare än skräpmaten , men jag är ingen miljonär och det handlar om prioritering, som så mycket annat i livet.

Att tanka en kropp med fel mat är som att tanka en bil med fel bensin, svårare än så är det inte.

Fast när jag tänker efter så är det nog lite Truman show i det ändå...föräldrar som matar sina barn med skräpmat för att de har för mycket att göra för att hinna laga bra mat , för att de måste jobba övertid för att företaget de jobbar på  inte har råd att anställa fler ,leder till att tidningarna kan köra sina löpsedlar år efter  år och behöver således inte anställa folk med nya ideer och kräm tillverkarna och botox injicerarna kan överleva då de får sälja krämer och botox till alla de barn som vuxit upp med dålig mat och som nu inte riktigt heller har tid att ta hand om sig själv för de är inne i ekorrhjulet med egna barn, snabbmat och alldeles för mycket jobb...

Bryt mönstret!

(självklart är detta bara en teori, min teori, här inne på Jeas tankar)







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar